Och jag känner mig tyst och taskig. Telefonen har ringt flera gånger och varenda gång smög jag fram till mobilen (rädd att den skulle upptäcka mig), sneglade på displayen och kom fram till att nummerpresentation är det bästa som finns. Jag har inte velat svara på ett enda av samtalen o smög lika tyst tillbaka till min madrass.
Lördagmorgon efter en fredagkväll. Inget å skryta om.
----------------------------------------------------------------------------------------------
Bin gerade aufgewacht und habe stolz entdeckt. dass ich gestern abend nach Hause gefunden habe. Nun sitze ich apathisch vor meinen Laptop, auf einer Matratze, die mitten im Wohnzimmer liegt, habe Strumpfhosen und mein feines rotes Thåström-Tshirt an und verdammte Panik wegen Hausklausur. Es ist sogar so schlimm, dass ich finde, dass Devendra Banhart gute Samstagsmusik ist. Aber vorallendingen fühl ich mich als wolle ich siebzehn sein, muss aber einsehen, dass ich den Körper einer Dreiundzwanzigjährigen habe, der sich aber noch eher wie fünfundvierzig fühlt. Gott sei Dank bin ich nicht pathetisch ;)
Uns ich fühle mich leise und gemein. Schon mehrere Male hat meine Telefon heute g

Samstagmorgen nach einem Freitagabend. Nichts, womit man angeben kann.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar